Kunskapsbank

Här kan du fördjupa dig i frågor som rör platssamverkan! Bland annat vad nyttan med platssamverkan är,  vad som gäller vid offentlig upphandling, om vi behöver en BID-lagstiftning i Sverige och hur det går att skapa offentliga platser som är säkra, trygga och attraktiva för olika målgrupper. 

Har du ett ämne som du tycker att vi borde fördjupa oss i framöver är du välkommen att mejla erika.sjoqvist@tryggaresverige.org 

Seminarier

Medverkande: Kati Solomon (Vice President of Operations, Bryant Park Corporation), Derek Bock (Chief Operations Officer, Voortrekker Road Corridor Improvment District), Peter Williams (Manager Director, The Means), Erika Sjöqvist (Stadsplanerare, Stiftelsen Tryggare Sverige)

Internationella erfarenheter från arbetet med BIDs

Eftersom platssamverkan eller BIDs är ett relativt nytt koncept i Sverige bjöd Stiftelsen Tryggare Sverige in representanter från New York, Kapstaden och London för att diskutera vilka erfarenheter som finns i länder som har arbetat med BIDs en längre tid. Vilka resultat har arbetet med BIDs lett till? Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna och de största utmaningarna för att driva ett framgångsrikt BID?


Under hösten 2020 och våren 2021 genomför Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med Institutet för Fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet en seminarieserie i fyra delar. Under seminarierna diskuteras förutsättningarna för att bedriva platssamverkan i Sverige,  med ett särskilt fokus på juridiska aspekter. 

Vad krävs för att komma vidare och
hur ser idealsituationen ut? (2021-03-10)

 

Medverkande: Justitieminister Morgan Johansson, professor Olle Lundin och Docent Erika P. Björkdahl (Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, Uppsala universitet), ordförande Per Eriksson (Svenska Stadskärnor), kulturgeograf Erika Sjöqvist (Stiftelsen Tryggare Sverige)  

 

Juridiska aspekter vid platssamverkan (2021-01-27)


 

Medverkande: Docent Erika P Björkdahl (Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, Uppsala universitet), ordförande Per Eriksson (Svenska stadskärnor), stadsplanerare Cornelis Uittenbogaard (Stiftelsen Tryggare Sverige) och kulturgeograf Erika Sjöqvist (Stiftelsen Tryggare Sverige) 

 

Affärs- och samhällsnytta med platssamverkan
(2020-12-02)

 

Medverkande: Docent Erika P Björkdahl (Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, Uppsala universitet), utvecklingsstrateg Carolina Nordling (Rikshem), generalsekreterare Magnus Lindgren (Stiftelsen Tryggare Sverige), kommunalråd Arion Chryssafis (Solna stad)

 

Juridiska aspekter vid platssamverkan (2021-01-27)


 

Medverkande: Docent Erika P Björkdahl (Institutet för Fastighetsrättslig Forskning, Uppsala universitet), ordförande Per Eriksson (Svenska stadskärnor), stadsplanerare Cornelis Uittenbogaard (Stiftelsen Tryggare Sverige) och kulturgeograf Erika Sjöqvist (Stiftelsen Tryggare Sverige) 

 

Nordic Placemaking TALK: Från otrygga bostadsområden till aktiva livsmiljöer (2020-12-15)

Idag har Sverige 60 utsatta områden. De flesta ligger i miljonprogramsområden. Hur skapar man förutsättningar för trygghet och ett gott liv i storskaliga bostadsområden – och vad har det med placemaking att göra?

Medverkande: Esben Trier Nielsen (arkitekt på LINK Arkitektur), Erika Sjöqvist, (stadsplanerare på Stiftelsen Tryggare Sverige)

Nordic Placemaking TALK: Placemaking för nordiska förutsättningar (2020-07-01)

Placemaking är ett sätt att skapa attraktiva och trygga platser med identitet. Metoden har använts med framgång över hela världen, men härstammar från USA. Nu har en handledning tagits fram för att visa hur olika aktörer kan arbeta med platssamverkan och placemaking i nordiska förhållanden.

Medverkande: Stadsplanerare Cornelis Uittenbogaard (Tryggare Sverige), VD Marcus Andersson (Future Place Leadership), Affärsutvecklingschef Petra Svensson Gleisner (LINK arkitektur)

Publikationer

Placemaking in the Nordics – a guide to co-creating safe and attractive public spaces in the Nordic region
New York-modellen

Placemaking in the Nordics – a guide to co-creating safe and attractive public spaces in the Nordic region är en handledning för att lyckas med platssamverkan i nordiska förhållanden. Handledningen vänder sig primärt till kommuner och fastighetsutvecklare som står inför utmaningen att skapa eller omvandla segregerade, otrygga och oinspirerade ytor till integrerade, hållbara och minnesvärda platser. Bakom handledningen står Stiftelsen Tryggare Sverige, Future Place Leadership och LINK arkitektur.

Ladda ner handboken här

Idag räknas New York som en av USA:s säkraste städer. Staden har färre mord per invånare än 1961, men nedgången sker på bred front och omfattar till exempel våldtäkter, misshandel, rån och bilstölder. År 2018 var det säkraste i modern tid med historiskt låga nivåer av mord, skjutningar och rån. I “New York-modellen – finns det något att lära av brottsbekämpningen i New York?” skriver generalsekreterare Magnus Lindgren vad Sverige har att lära från New York – i allt från ansvarsutkrävande och uppföljning av brott, till privat-offentlig platssamverkan.

Beställ boken här. 

Frågor & svar

Affärs- och samhällsnytta

Vilka resultat har arbete med BID/platssamverkan lett till?

Från länder där BID/platssamverkan har bedrivits en längre tid finns studier och utvärderingar som visar minskad brottslighet, ökade fastighetsvärden, ökade ekonomiska resurser till säkerhet och stadsutveckling och fler människor som besöker de offentliga platserna. I Sverige visar utvärderingar från Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan i bland annat Hagalund på fler och en ökad mix av människor på offentliga platser,  utökade resurser till platsutveckling och ett bättre samarbete mellan intressenter. Malmö universitet har släppt studier som tyder på minskad utsatthet för brott och ökad trygghet i BID Sofielunds område i Malmö. 

Är det inte självklart att ett kommunalt allmännyttigt bostadsföretag ska delta i trygghetsskapande åtgärder?

Alla fastighetsägare är skyldiga att upprätthålla en viss standard på sin fastighet, något som följer både av PBL och JB 12 kap. (skyldigheterna som följer av JB 12 kap. riktar sig mot hyresgästerna). Dessa regleringar innebär att en fastighetsägare (både kommunal och privat) kan tvingas att genomföra trygghetsskapande åtgärder på fastigheten. Det skulle exempelvis kunna innebära att säkerställa en tillräckligt bra belysning, att försvåra för brottslig verksamhet på fastigheten, att det finns tillräckligt skalskydd eller att ansa buskage. Men exakt vad som räknas som trygghetsskapande åtgärd är oklart eftersom frågan (ännu) inte har prövats i domstol.

Organisationsform

Har det i Sverige funnits olika approacher till val av juridisk organisationsform för organisationen som driver platssamverkan, och vilka konsekvenser får de valen på de juridiska aspekterna? Finns det någon organisationsform som uttryckligen bör undvikas?

Den platssamverkan som finns i Sverige bedrivs i huvudsak i form av ideell förening eller genom samverkansavtal/överenskommelse. Olika juridiska bestämmelser gäller för olika organisationsformer. Exempelvis ska en association (t.ex. ekonomisk förening eller aktiebolag) bedriva ekonomisk verksamhet. En ideell förening kan också bedriva ekonomisk verksamhet, men då måste syftet med verksamheten vara något annat än att skapa vinst åt medlemmarna (exempelvis idrottsföreningar som bedriver ekonomisk verksamhet för att främja idrotten). En ideell förening kan också ha som syfte att skapa vinst för medlemmarna, men då får däremot inte föreningen bedriva ekonomisk verksamhet (exempelvis olika branschorganisationer).

Utifrån de regler som finns kring ideella föreningar och ekonomisk verksamhet finns det anledning att vara försiktig med att driva platssamverkan enbart i form av en ideell förening. Något som bör undvikas är också att en part, exempelvis kommunen, själv äger och driver en platssamverkan.

Hur påverkar den kommunala kompetensen vad som är möjligt att göra i samverkan? 

En kommun finns till för att ta tillvara kommuninvånarnas intresse. Åtgärderna som ryms inom en platssamverkan är till för alla kommuninvånare, vilket innebär att de faller inom den allmänna kommunala kompetensen. Det innebär att platssamverkan är något som kommunen får, men inte måste, göra. Eftersom medverkan är frivillig för kommunen finns det mindre styrning från regelverk än vad som annars hade varit fallet. 

Varför pratar man bara om kommuner och inte regioner när det kommer till att bedriva platssamverkan?

Kommunallagen och den allmänna kompetensen gäller också för regioner. Man borde således alltid säga kommuner och regioner.  

Hur ser ni på samverkansformen IOP? Har ni exempel där kommunen och ideell förening har ingått ett IOP för platssamverkan?

Det är möjligt att bedriva platssamverkan inom ramen för ett IOP (idéburet offentligt partnerskap). Stiftelsen Tryggare Sverige gör exempelvis det i vissa kommuner. Det kan vara ett sätt att initiera och inledningsvis hålla ihop en platssamverkan.

Finns det exempel på platssamverkan där civilsamhället är med i bildandet av den fristående icke-vinstdrivande organisationen?

Erfarenhetsmässigt så är civilsamhället inte en av de starkaste parterna i en platssamverkan, eftersom de ekonomiska resurserna för att kunna vara med och finansiera verksamheten ofta saknas. Däremot kan civilsamhället fungera bra som referenspartner. Genom att inkludera föreningslivet i referens- och arbetsgrupper kan mycket engagemang och kunskap om området inkluderas i platssamverkan. 

Offentlig upphandling

Hur påverkar lagen om offentlig upphandling (LOU) möjligheterna för privata och offentliga aktörer att köpa upp tjänster tillsammans?

För de delar av en platssamverkan som handlar om att köpa upp olika tjänster, exempelvis för renhållning, kan LOU aktualiseras. Detta kan dock undgås genom att kommunen inte ges bestämmande inflytande i organisationen.

Kan frågan om offentlig upphandling undgås genom att kommunen och fastighetsägarna bildar ett privaträttsligt företag? 

Genom att bilda ett privaträttsligt företag där kommunen äger 49 % och fastighetsägarna äger 51 % så skapas en organisation som inte är upphandlingspliktig men som har tillgång till kommunala resurser. 

Kommunen får betala ut bidrag till en platssamverkan så länge som nyttan med verksamheten är proportionerlig i förhållande till bidraget. Hur bedöms det?

Om bidraget är orimligt stort så kan det vara oproportionerligt. En bedömning från fall till fall och några exakta belopp kan inte fastställas.

Hur kan en konkurrenssituation undvikas genom att tjänsten att driva platssamverkan är knuten till fastighetsägarna? 

Utifrån betraktelsen att platssamverkan genomför en tjänst åt kommunen så bör den tjänsten upphandlas. Men eftersom en platssamverkan består av en sammanslutning av fastighetsägarna på platsen så kan den inte upphandlas, eftersom det inte finns någon konkurrens kopplat till förvaltning av fastigheterna. Det beror på att tjänsten är knuten till fastigheterna, och varje fastighet är unik.

Upplåtelse av mark

Vad är skillnaden mellan privat och offentlig mark? Hur skiljer sig möjligheterna att nyttja privat mark jämfört med offentlig mark?

Den verksamhet som bedrivs av en platssamverkan kan ske både på privat och offentlig (kommunal) mark. Både privatägd och kommunalägd mark kan klassas som allmän plats (vad som räknas som allmän plats fastställs i detaljplanen) och då krävs, förutom fastighetsägarens medgivande,  polistillstånd för att bedriva en aktivitet på den allmänna platsen.

Jag har hört om ett fall där kommunen inte vill dra el på privat/fastighetsägares mark fast de har fått tillåtelse. Det handlade om boendes önskan att få belysning i julgran mitt i park. Parken är kommunens men vägen dit privat.  Hur kan man lösa liknade situationer? Hur få kommunen att våga?

Utgångspunkten är att markägaren ska ge samtycke till hur den egna marken ska användas. Räknas marken som allmän plats krävs dessutom tillstånd för upplåtelse. Ett samverkansavtal där kommunen och fastighetsägare enas om att samverka kring exempelvis dekorationer är ett sätt att lösa en situation såsom den med julgranen. Ett sådant avtal blir både ett stöd för kommunen och fastighetsägarna att våga testa nya lösningar, samt en påtryckning för att aktörerna ska ta tag i frågan tillsammans. Notera att det inte går att tvinga kommunen att göra detta, utan de måste vilja göra det.

Kan en samverkansorganisation ta över ansvaret för det dagliga omhändertagandet av en plats, exempelvis genom att arrendera platsen av kommunen?

Så länge som det handlar om att genomföra begränsade åtgärder och insatser är det inget problem för en platssamverkan att bedriva verksamhet på en allmän plats, förutsatt att tillstånd beviljas. Det är däremot inte möjligt för en platssamverkan att helt ta över en allmän plats och sköta allt arbete där, eftersom det skulle innebära att man i delar kan komma att ta över kommunens arbete. I sådana delar kan nämligen upphandling krävas. Den typen av verksamhet som en platssamverkan ägnar sig åt kan sannolikt inte klassas som arrende. I stället blir det frågan om en allmän nyttjanderätt enligt jordabalken.

Hur reglerar upplåtelse av offentlig plats (via ordningslagen eller fullmäktige) och hur påverkar det kommunens möjlighet att arrendera ut offentlig mark till en platssamverkan? 

Det är primärt fullmäktigebeslut. Ordningslagen rör framför allt ordning och säkerhet. 

BID-lagstiftning

Kommer parter långt med ”god vilja”? Eller krävs det nya lagförslag?

En utmärkt ersättning till tvingande lagstiftning är avtal mellan parterna. Gärna relativt långa avtal som skapar stabilitet, god förutsägbarhet och är kopplade till den gemensamma visionen till platsen. I ett avtal bör bl.a. fördelningsnycklar, nivåer på finansieringen, vissa budgetposter och en hänvisning till en gemensam handlingsplan finnas med.

Frågan om behovet av och förutsättningarna för en svensk lagstiftning kring platssamverkan bör dock utredas.

Vilken/vilka organisationer på riksnivå kan lyfta frågor kring bristande lagstiftning och utreda behovet av ett nationellt gemensamt ramverk?

Stiftelsen Tryggare Sverige har under flera år drivit frågan om behovet av en översyn av förutsättningarna för platssamverkan. Nu har Regeringen gett ett särskilt uppdrag till Boverket att utreda förutsättningarna för att bedriva platssamverkan i Sverige. Läs mer här: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/09/budgetatgarder-for-en-effektivare-stadsutveckling-och-ett-okat-bostadsbyggande/

Insatser

Vad är det viktigt att tänka på vid upprustning och nyskapande av gröna miljöer ur trygghetsperspektiv?

Det finns flera aspekter som påverkar säkerheten och tryggheten i offentliga miljöer, exempelvis möjligheterna till social kontroll, att det finns en överblickbarhet, att miljön är väl förvaltad, m.m. Se gärna handboken BoTryggt2030 för tydliga riktlinjer och checklistor för att inkludera trygghetsperspektivet i nyproduktion och upprustning av fastigheter och offentliga miljöer. Läs mer här: https://botryggt.se/