Kunskapsbank
Vanliga frågor
Platssamverkan handlar om att offentliga och privata aktörer går samman i en fristående, icke-vinstdrivande organisation och tar gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område. Målet med
platssamverkan är att skapa säkra, trygga och attraktiva platser där människor bor och verkar.
Områdessamverkan kan beskrivas som ett paraplybegrepp som innefattar olika former av samverkan, däribland platssamverkan, BID och dylikt. Begreppet myntades i samband med betänkandet ”Avgift för områdessamverkan- och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö” (SOU 2025:5) i syftet att fånga in en bredd i definitionen.
Oavsett om du väljer att använda dig av benämningen områdessamverkan eller platssamverkan är syftet den samma, det vill säga att med hjälp av gemensamma resurser och riktade insatser utveckla ett geografiskt avgränsat område till det bättre.
Fördelarna med att delta i platssamverkan som fastighetsägare är många, däribland ökad trygghet och säkerhet i det område som fastighetsägaren verkar, en attraktivare stadsmiljö, ökat fastighetsvärde samt möjligheten att dela upp kostnader och resurser mellan flertalet aktörer.
Genom platssamverkan kan en kommun arbeta tillsammans med fastighetsägare, näringsliv och civilsamhälle för att skapa tryggare och mer attraktiva miljöer. Genom gemensamma insatser,
såsom förbättrad belysning, underhåll av offentliga platser och tillförandet av sociala aktiviteter, kan otrygghet minska och attraktiviteten öka. Samverkan möjliggör också en långsiktig strategi där resurser kan används på ett mer effektivt sätt.
Privata aktörer, såsom fastighetsägare och näringsidkare, spelar en central roll i platssamverkan genom att bidra med resurser, kunskap och långsiktigt engagemang för att utveckla säkra, trygga
och attraktiva platser. Deras ansvar innefattar bland annat att underhålla och förbättra sina fastigheter, samarbeta med kommunen och andra aktörer, samt investera i åtgärder som ökar
trivseln i området. Genom aktiv medverkan kan privata aktörer bidra till en positiv utveckling som gynnar både verksamheter och samhället i stort.
För att starta platssamverkan i ditt område bör du först identifiera relevanta aktörer, såsom fastighetsägare, företag, kommunen och civilsamhället, och samla dem kring en gemensam vision för platsen. Därefter kan ni tillsammans ta fram en handlingsplan, definiera ansvarsfördelning och ta fram en budget för insatser i den fysiska miljön. En bra start är att initiera en dialog med kommunen och andra nyckelaktörer för att säkerställa stöd och långsiktigt engagemang.
Funderar du på att starta platssamverkan? Läs mer om våra tjänster.
Platssamverkan ämnar bidra till säkrare, tryggare och mer attraktiva platser, vilket kan gynna det lokala näringslivet genom bland annat en ökad kundtillströmning och längre besökstider. Ett
välskött och attraktivt område kan också bidra till stigande fastighetsvärden och stärkt investeringsvilja hos företag. Genom samverkan mellan offentliga och privata aktörer skapas förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och en levande stadsmiljö.
Det finns flertalet goda exempel på framgångsrika platssamverkan både nationellt som internationellt. Bland annat visar utvärderingar från Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan i Hagalund på både fler och en ökad mix av människor på offentliga platser, utökade resurser till platsutveckling och ett bättre samarbete mellan intressenter.
Aktiviteter inom platssamverkan kan bland annat inkludera sådana förändringar i den fysiska miljön som ämnar bidra till skapandet av en säkrare, tryggare och mer attraktiv plats. Däribland finner vi åtgärder så som förbättrad förvaltning, tillförandet av god belysning och översyn av skalskydd.
Det kan också handla om platsskapande aktiviteter så som evenemang, konstprojekt eller satsningar på grönområden för att skapa en mer levande och attraktiv miljö. Dessutom kan samverkan leda till sociala insatser vilket stärker gemenskapen och näringslivet.
Platssamverkan bidrar till att förebygga brott och ordningsstörningar genom att samla olika aktörer, så som kommun, polis, fastighetsägare och näringslivet, för att tillsammans identifiera och åtgärda lokala problem. Genom ökad närvaro, trygghetsskapande åtgärder och förbättringar i den fysiska miljön kan både brottsligheten och otryggheten minskas.
Den platssamverkan som finns i Sverige bedrivs i huvudsak i form av en ideell förening eller genom samverkansavtal/ överenskommelse. Olika juridiska bestämmelser gäller för olika
organisationsformer. Exempelvis ska en association (t.ex. ekonomisk förening eller aktiebolag) bedriva ekonomisk verksamhet.
En ideell förening kan också bedriva ekonomisk verksamhet, men då måste syftet med verksamheten vara något annat än att skapa vinst åt medlemmarna (exempelvis idrottsföreningar som bedriver ekonomisk verksamhet för att främja idrotten).
BID står för Business Improvement District och är en modell för samverkan som har sitt ursprung i Nordamerika. I ett BID går fastighetsägare, näringsidkare och ibland även offentliga aktörer samman för att långsiktigt förbättra och utveckla ett specifikt område – ofta med ett tydligt affärsmässigt eller kommersiellt fokus.
I en svensk kontext används begreppen BID och platssamverkan både parallellt och kompletterande till varandra, detta då de delar grundtanken om vikten av ett långsiktigt samarbete för att stärka en plats. Vad gäller skillnader kan platssamverkan förstås som en något bredare och mer flexibel term, både gällande dess struktur, innehåll och mål, medan BID ofta urskiljer sig genom sitt affärsmässiga eller kommersiella fokus.
Fördjupning
samhällsnytta
Från länder där BID/platssamverkan har bedrivits under en längre tid finns studier och utvärderingar som påvisar minskad brottslighet, ökade fastighetsvärden, ökade ekonomiska
resurser till stadsutveckling samt ett bättre flöde av människor till offentliga platser.
I Sverige visar utvärderingar från Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan i bland annat Hagalund på både fler och en ökad mix av människor på offentliga platser, utökade resurser till platsutveckling och ett bättre samarbete mellan aktörer. Malmö universitet har även släppt studier som tyder på minskad utsatthet för brott och ökad trygghet i BID Sofielunds område i Malmö.
Alla fastighetsägare är skyldiga att upprätthålla en viss standard på sin fastighet, något som följer både av PBL och JB 12 kap. (skyldigheterna som följer av JB 12 kap. riktar sig mot hyresgästerna). Dessa regleringar innebär att en fastighetsägare (både kommunal och privat) kan tvingas att
genomföra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder på sina fastigheter.
Organisationsform
uttryckligen bör undvikas?
Den platssamverkan som finns i Sverige bedrivs i huvudsak i form av ideell förening eller genom samverkansavtal/överenskommelse. Olika juridiska bestämmelser gäller för olika
organisationsformer. Exempelvis ska en association (t.ex. ekonomisk förening eller aktiebolag) bedriva ekonomisk verksamhet. En ideell förening kan också bedriva ekonomisk verksamhet, men då måste syftet med verksamheten vara något annat än att skapa vinst åt medlemmarna (exempelvis idrottsföreningar som bedriver ekonomisk verksamhet för att främja idrotten). Utifrån de regler som finns kring ideella föreningar och ekonomisk verksamhet finns det anledning att vara försiktig med att driva platssamverkan enbart i form av en ideell förening.
En kommun finns till för att ta tillvara på kommuninvånarnas intressen. Åtgärderna som ryms inom en platssamverkan är till för alla kommuninvånare, vilket innebär att de faller inom den
allmänna kommunala kompetensen. Detta innebär att platssamverkan är något som kommunen får, men inte måste, göra. Eftersom medverkan är frivillig för kommunen finns det mindre styrning från regelverk än vad som annars hade varit fallet.
Kommunallagen och den allmänna kompetensen gäller också för regioner. Man borde således alltid säga kommuner och regioner.
Erfarenhetsmässigt är civilsamhället inte en av de starkaste parterna i en platssamverkan, detta eftersom de ekonomiska resurserna för att kunna vara med och finansiera verksamheten ofta saknas.
Däremot kan civilsamhället fungera bra som referenspartner. Genom att inkludera föreningslivet i referens- och arbetsgrupper kan mycket engagemang och kunskap om området inkluderas i platssamverkan.
upphandling
För de delar av en platssamverkan som handlar om att köpa upp olika tjänster, exempelvis för renhållning, kan LOU aktualiseras. Detta kan dock undgås genom att kommunen inte ges bestämmande inflytande i organisationen.
Genom att bilda ett privaträttsligt företag där kommunen äger 49 % och fastighetsägarna äger 51 % skapas en organisation som inte är upphandlingspliktig men som har tillgång till kommunala resurser.
Om bidraget är orimligt stort kan det vara oproportionerligt. En bedömning från fall till fall och några exakta belopp kan inte fastställas.
Det är möjligt att bedriva platssamverkan inom ramen för ett IOP (idéburet offentligt partnerskap). Stiftelsen Tryggare Sverige gör exempelvis det i vissa kommuner. Det kan vara ett sätt att initiera och inledningsvis hålla ihop en platssamverkan.
Utifrån betraktelsen att platssamverkan genomför en tjänst åt kommunen så bör den tjänsten upphandlas. Men eftersom en platssamverkan består av en sammanslutning av fastighetsägarna på platsen så kan den inte upphandlas. Detta då det inte finns någon konkurrens kopplat till förvaltning av fastigheterna.
Upplåtelse
genom att arrendera platsen av kommunen?
Så länge som det handlar om att genomföra begränsade åtgärder och insatser på en plats är det inga problem för en platssamverkansorganisation att bedriva verksamhet på en allmän plats, förutsatt att tillstånd beviljas.
Det är däremot inte möjligt för en platssamverkan att helt och hållet ta över en allmän plats och sköta allt arbete på platsen, detta eftersom det skulle innebära att platssamverkan tar över delar av kommunens arbete. I sådana fall kan upphandling krävas. Den typen av verksamhet som en platssamverkan ägnar sig åt kan sannolikt inte klassas som arrende. I stället blir det frågan om en allmän nyttjanderätt enligt jordabalken.
Det är primärt fullmäktigebeslut. Ordningslagen rör framför allt ordning och säkerhet.
lagstiftning
2025:5) komma att innebära för platssamverkan i Sverige?
Betänkandet som presenterades i januari 2025 föreslår införandet av en ny lag som möjliggör obligatorisk samverkan mellan kommuner och fastighetsägare för att finansiera och genomföra brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i specifika områden. Genom att införa en avgift för områdessamverkan/platssamverkan ska långsiktiga förbättringar i den byggda miljön uppnås, vilket förväntas stärka platssamverkan i Sverige.
Avgiften som föreslås kan beskrivas som ett verktyg som kan implementeras i de fall då kommunen bedömer att det
finns ett särskilt behov av långsiktig finansiering för trygghets- och trivselhöjande åtgärder inom ett visst område. Detta innebär att platssamverkan fortsatt ska kunna bedrivas utan att en obligatorisk avgift krävs ut men att kommunen kan välja att införa en sådan om det anses finnas ett särskilt behov av detta. Läs mer här.
Insatser
Placemaking är en metod för platsutveckling som syftar till att aktivera offentliga ytor genom att förbättra dess kvaliteter och göra dem mer attraktiva för en större grupp individer. Metoden tar fäste hos de människor som bor, arbetar och brukar platsen genom att observera, lyssna och ställa frågor. Genom att tillföra sådana kvaliteter som saknas och som av invånarna efterfrågas kan en plats gå från inaktiv och folktom till något som sprakar av liv, rörelse och aktivitet. För att lyckas med detta krävs ett lokalt engagemang och en aktiv samverkan mellan aktörer som finner intresse för platsen och dess framtida utveckling.
Med hjälp av mer aktiva och levande platser skapas förutsättningar för bland annat en mer utbredd social
kontroll och en förbättrad gemenskap, vilket kan ha en direkt påverkan på såväl säkerheten som tryggheten på
platsen.
Läs rapporten Placemaking in the Nordics.
Seminarier om platssamverkan & placemaking
Trygga platser genom samverkan – möjligheter och utmaningar
Internationella erfarenheter från arbetet med BIDs
Nordic Placemaking TALK: Placemaking för nordiska förutsättningar
Nordic Placemaking TALK: Från otrygga bostadsområden till aktiva livsmiljöer
Seminarieserie i fyra delar
Under hösten 2020 och våren 2021 genomförde Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammans med Institutet för Fastighetsrättslig forskning vid Uppsala universitet en seminarieserie i fyra delar. Under seminarierna diskuteras förutsättningarna för att bedriva platssamverkan i Sverige, med ett särskilt fokus på juridiska aspekter.
1. Platssamverkan – vad, varför och hur
2. Juridiska aspekter vid platssamverkan
3. Vad krävs för att komma vidare och
hur ser idealsituationen ut?
hur ser idealsituationen ut?